Följ med vad som händer Nicita.

Tidigare: Vilken fantastisk känsla att bli förälder. Hur stort det är att hålla sitt barn! 100% ren kärlek. Ens hjärta får ibland inte plats i bröstet, man tappar luften. Vi är oerhört stolta över Nicita och oerhört glada att vi fått henne. Hon är väldigt social, ler mycket, vill vara med, och vill gärna "prata".

Nicita har ända sedan första veckan haft en del problem med magen och hon har fått minifoam för det. Hon får jobba ganska hårt ibland för att bli av med gaserna, vilket även stör hennes sömn ibland. Minifoam hjälper en del men inte helt, och man tycker synd om henne när sömnen störs också. Men alla vi träffar i sjukvården säger att det är normalt och att det kommer gå över. Och Nicita själv är ofta pigg och glad.

2010-08-09: I dag fyller Nicita 2 månader. Blir naturligtvis en present till Nici och fika till mamma och pappa.  

2010-08-16: Nicita växer nu väldigt fort, vilket väl visar att hon är frisk. Vid vägningen i dag hade hon kommit upp i 5100 gram. Ökat med 350 gram senaste veckan! Magen krånglar en del vilket gör det jobbigt med sömnen för henne ibland, så vi ska nog ändå söka upp en läkare för att få en andra åsikt.

Men trots magen så är hon oftast väldigt lätt att få till skratt, och hon svarar gärna när man pratar med henne. Ett skrattande barn måste vara det underbaraste livet har att ge!

2010-08-18: Tio veckor i dag. Pigg och glad, det verkar som om Gripe Water hjälper allt mer nu. Hon får sova om nätterna och magen stör henne inte lika mycket. Hon är så social, vill vara med, även när hon sover. Och som hon skrattar och pratar. Visst är det jobbigt när man inte får en endaste liten stund egen tid, men längtan efter henne när man är borta från henne är lika jobbig.

2010-08-22: "Wow, vilken helg! I går sov jag inte mycket på hela dan. Höll papsen sysselsatt hela dan. Utom när jag åt förstås. Näe magen strulade hela dan och höll mig vaken. Men jag sov gott i natt, det var nog nästan 7 timmar mellan måltiderna då. Gött å få sova! I dag har det varit bättre. Mamma gick på stan en sväng så pappa o jag fick klara oss själva. Visst det funkar med flaskan också. Och så flirtade jag lite med papsen för att hålla honom på gott humör. Han blir så himla glad när jag gör sådana där ljud med strupen. Har inte en aning om vad jag säger, men pappa blir glad i alla fall. Sedan gick vi och handlade. Vilket jag inte tycker är så kul. Jag tröttnade snabbt och pappa gav upp så vi gick en promenad i stället. Och efter det drar farsan in mig i affären IGEN. Men jag såg på honom att det var bäst att vara lugn, annars han han fått hjärtstillestånd eller nåt (typ motsatsen). När vi sedan kom hem så snackade jag lite med honom igen och då blev han glad." 

2010-08-25: "Var hos farbror doktorn i måndags. En ovanligt snäll doktor. Och klok! Innan han ens pratat med mig eller känt på mig så förklarade han att jag har kolik. En lättare variant (tycker han ja!) av kolik men ändå kolik. Det kunde jag ha talat om för mamma och pappa om de bara förstod när jag pratar med dom. Så jag fick en ny medicin, men jag tycker inte det verkar så mycket bättre efter 2 dagar. Det gör kanske inte lika ont i magen och jag känner mig lite slöare, men det är fortfarande mycket bubbel i magen. Sedan kan ni ju själva räkna ut hur det är att växa med 26 gram om dagen i snitt, klart det kryper en del i kroppen. Mamma och pappa tycker det är jätteskoj och kallar mig tjockis och annat mindre vackra saker. Ska pappa säga förresten; jag har just legat och sovit på hans mage. Riktigt mjukt o gott, som en mjuk kudde fast varmare hi hi hi."

2010-08-29: "Tjena i lådan (datorn alltså)! Ännu en vecka har gått och livet går vidare. Ganska ok dessutom, faktiskt. Medicinen hjälper nog en del i alla fall. Visst kurrar det i magen och ibland får man ju jobba som bara attan för att det ska komma ut. Men det gör inte lika ont längre, jag har lättare för att sova och känner mig lugnare. Skojar ganska mycket med mamma o pappa. Mamma och jag pratar persiska så att pappa inte ska lyssna av våra hemlisar.  Sedan några veckor så har jag märkt att jag har saker längs ut på armarna (mamma kallar det för händer), de smakar bättre än nappen. Fläskigare liksom. Men det är svårt att få grepp om dom, munnen är för liten för att få in hela. Men jag ska försöka ett tag till, munnen växer ju! Munnen ja, har ni märkt att man har nån tjock skinnbit i munnen? Fladdrar omkring med ett eget liv. Och om man snurrar runt den i munnen kan man känna smaken på maten en gång till. För att inte tala om att ha den utanför munnen, jätteball! Jag kör den ut och in snabbt, jag vet väl egentligen inte varför men det känns bra. I går var vi i Mjölby på 20-årskalas hos kusinen Carl-Christian. Bra att ha äldre kusiner när man behöver hjälp i framtiden, typ transporter mm. Nähä, det börjar kurra i magen, dags att ropa på mamma igen. Ha en bra vecka! Själv ska jag på vägning i morgon. Tjaba"

2010-08-30: "5450 gram och 61 cm. Och kolla in kontakter, jag har fått egen e-mailadress och eget konto på datorn."

2010-09-01: "12 veckor ung i dag! Oj, vad tiden går. Knappt man minns längre när man låg i mammas mage. Numera ligger man mest PÅ mammas mage, och käkar gott. Mamma har minskat ner medicinen nu så jag får bara en fjärdedel av det doktorn sa. Men jag känner att det går ganska bra. Och lite piggare igen, inte så slö. Men jag sover ganska bra om nätterna, fast jag vill ju vara vaken på dagarna och se vad mamma gör. I dag har hon petat mellan tårna på mig, det kittlade som tusan. Men det var tvunget för jag hade fått så mycket ludd mellan tårna, från strumporna jag fick av farmor o farfar. Tjing på er, för nu ska mamma o jag gå ut och promenera."

2010-09-10: "Tjena gott folk! Då har man fyllt 3 månader. Vägde mig i dag, bäst att passa på att väga sig när man kan njuta av det, det lär vara jobbigare ju äldre man blir?? Jag väger i dag 5845 gram. Det känns ju ganska bra det här, börjar lära mig hur det funkar. Om bara magen ville bli lite snällare. Men mamma o pappa säger att de ska skicka mig till en doktor för en rejäl undersökning för att säkerställa att jag inte har något fel på magen. Eller allergi eller så. Men jag tror ju jag är frisk jag. Mamma och jag har bra dagar, hon fixar och donar med mig hela tiden. Tvättar o smörjer, klipper naglar och grejar. Och så lyssnar vi på radio och pratar lite när mamma äter frukost. Annars försöker jag roa mig med att ligga i gymmet och bråka med muminfamiljen, det kan vara ganska skoj en stund. På kvällarna tittar jag på tv med pappa. Han är ju borta på dagarna så på kvällarna kubbas han och jag mestadels. TV är bra, det händer så mycket hela tiden så man blir alldeles förhäxad. Ja, så var vi på stan i går igen. Det heter att vi ska fira min månadsdag. Visst, mamma o pappa fikar och jag sover. Tack för den! Men de köpte lite justa kläder i present, som kompensation. Men som jag brukar säga; allt klär en skönhet. Jo just det, på tal om tidsfördriv; alltså, jag måste medge att jag gillar att snacka. Och nu har jag upptäckt att jag kan prata med pappa trots at han inte är hemma. Telefon tror jag de kallar det. Funkar helbra. Men jag undrar vad pappas kollegor tycker om honom när han pratar babyspråk i telefon på jobbet. Undrar hur det kommer låta nästa gång någon vill löneförhandla med honom........ Till sist en varning: ser ni en stor sköterska som ser snäll ut, så SPRING! Jäklar så elaka de kan vara. Hon jollrade och lekte med mig hur trevligt som helst. Och så plötsligt så tittar hon på oss och säger att det är dags för vaccination. TVÅ STYCKEN. Men då fick de se på temperament. Ärligt talat så gjorde det ont och jag kunde inte riktigt hålla tårarna borta. Det var så att till och med pappa blev fuktig i ögonvrån. Nu har jag fått lite alvedon för att hålla febern borta och känner mig ok igen. Ska upp till mamma och äta mat. Sedan blir det att kolla in en film i mammas eller pappas knä. Peace!"

2010-09-18:" Ni skulle ha sett mamma i veckan! Jag lyckades få till det så att det kom ljud när jag skrattade. Det lät ju ganska skoj, och mamma blev jättelycklig. Vad roligt vi hade det! Annars har veckan varit ganska lugn. I fredags var vi på baby-massage, mamma och pappa fick lära sig hur de ska massera mina ben. Kanonskönt, det får de gärna göra ofta. Och det blir väl ännu bättre när de får lära sig massera resten av kroppen också. Min kropp alltså! De ska va gött o leva! Magen är sisådar, skaplig ibland och tråkig iband. Men jag har fått in lite rutiner tillsammans med mamma. Efter maten tar vi det lite lugnt, snackar och leker lite. Efter en knapp timma brukar ögonlocken bli lite tunga och mamma hjälper mig att komma till ro. Då brukar jag sova en timma eller så. Är jag trött kan det bli längre, men på dagarna brukar det suga i magen var tredje timma. Man får ju inte glömma att man är kroppsbyggare också. Mycket näring ska det in. Och pappa får bära fulla blöjpåsar nästan varje dag. Sedan brukar vi sjunga lite han o jag. Han har usel sångröst men det kompenserar ju jag. Då sjunger vi:" Nicita, Nicita mammas lilla gullunge. Nicita, Nicita pappas lilla prinsessa. Nicita, Nicita mammapappas kärlek stor. Nicita, Nicita mammapappas stora skatt." De har förstått vem som är i centrum i den här familjen. Puss o kram" 

2010-09-27: VILKA FÖRÄLDRAR MAN HAR! Alltså; hur glad kan man bli för att jag bajsar?? Okej, jag vet att det var någhra dagar sedan. Men det var ju inte direkt någon potträning. Utan rakt ut i blöjan, som vid detta tillfälle borde ha varit något större förövrigt. Jaja, det släppte efter några dagar. Magen annars ganska just nu, om inte helt bra så ganska nära. Nu kan jag helt klart hålla mamma och pappa sysselsatta med att hålla MIG sysselsatt. Men jag tycker synd om mamma. De skulle testa att minska på bröstmjölken och så skulle jag börja få ersättning. Men mamma fick stockning 2 gånger den här veckan, så det blev rejält struligt. Mamma är snäll som tusan och kämpar hårt för att jag ska få så mycket bröstmjölk som möjligt. Men nu börjar hon se trött ut, så det är bäst jag försöker vara snäll. Pappa där emot terroriserar jag så mycket jag orkar. Det är inte lätt att hålla sig vaken bara för att hålla honom sysselsatt. I dag hade vi en glad strund alla tre. Dom snackade med mig och jag med dom, och så skrattade jag lite åt dom och då skrattade dom så dom kiknade. Lättroade de där båda. Dagens matchvikt 6170 gram.   Tjena, tjaba, hallå, take care out there!

2010-10-02: Vad häftigt det är att leva när magen inte strular! Nu är det klart bättre än tidigare. Lite svårt att bajsa, mamma och pappa blir hispiga när det går 3 - 4 dagar mellan varven. Äh, det kommer när det kommer. Och då KOMMER DET! Men som sagt inte alls lika ont och gasig längre. Så nu hinner jag mer spana läget, man har ju mycket att lära sig. Men då duger det inte att sova hela dagarna. Så päronen blir väl lite trötta av att bära omkring mig och hitta på nya saker hela tiden. Har förresten kommit på ett par grejer alldeles själv: Dels att göra mjölkbubblor långsamt, då kan de bli stora. Och dels att göra dom snabbt, då sprutar det mer och så låter det som farfars svenska riskokare, hi hi. Tror jag ska göra det nu. Vi hörs! PS Undrar vad Volvo ska heta på kinesiska? DS

2010-10-09: Jiha, vad tiden går fort. Plötsligt är man 4 månader gammal. Och jag känner mig redo att upptäcka världen. Nu mår man ju som en prinsessa. Helskönt. I lugn och ro kan jag sitta och hänga med i vad som händer runt omkring mig. Eller ligga själv i vardagsrummet och spana lite. För att inte snacka om hur skönt det är att sova. Mamma tycker nog livet har blivit lite enklare nu. Vi blir båda mer utsövda, vi hittar på mer om dagarna, det är till exempel mycket roligare nu när vi får besök. Jag måste säga att de borde avskaffa det här med 3-månaderskolik, helt kass. Jo förresten, jag har upptäckt en så helskön grej; att låta när man gäspar? Det är störtskönt! Man liksom bekräftar på alla sätt att man är trött. Och så smittar det av sig på folk runt omkring. Vilken fin present jag fick på 4-månadersdagen; moster Sudi och hennes man Ali har kommit på besök hela vägen från Iran. Pappa hade lånat en stor bil och så åkte vi till Arlanda för att hämta Sudi och Ali. Vilka snälla, trevliga människor. Ska gå och hålla dom vakna en stund till nu. Tjaba pysar